-
Jag har funderat hela dagen på om jag skulle skriva det här inlägget. Alltså, jag är inte så säker på att jag på något sätt kan skriva så någon förstår. Men det är ju ändå här, på bloggen, som jag skriver av mig när jag behöver. Och kanske kommer det kännas bättre efter jag skrivit. Kanske inte.
Jag vet inte om jag skulle kunna kalla det höstdepp. För jag vet att jag kände såhär liknande vid den här tiden förra året också. Grejen är att allt känns så himla fel just nu. Jag kan inte säga att jag är ledsen. Ledsen är fel ord. Men jag är ändå inte glad heller, om ni förstår. Eller ibland är jag ju glad, fast ändå inte.
Tror den största med allt är skolan. Jag klarar inte av av plugga, det går bara inte. Jag stör mig på massa saker bara och kan inte koncentrera mig riktigt. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra efter skolan. Och dagarna bara rullar på och jag tycker det känns så jobbigt. Och jag gör liksom inte heller något åt det. Jag bara sitter och ser på. Högskola direkt eller vänta ett år. Jag kan inte bestämma mig hur jag vill ha det. Jag vill inte plugga på en gång men vill inte heller jobba. Samtidigt vill jag börja plugga på en gång. Så jag bara fortsätter och får det avklarat. Men sen är jag ju inte ens helt säker på vad jag vill läsa heller..
Tänker också mycket på det här med körkortet och blir arg på mig själv när jag även här inte gör något utan bara tänker att jag ska göra det.
Förlåt till er som tycker jag är arg/ledsen/sur. Jag vet att jag nekar när ni säger något. Men skulle jag inte göra det så skulle jag få lov att förklara varför och det kan jag inte. Jag stör mig på så mycket och så fort det händer något litet dåligt så ser jag allting som dåligt. Fast jag vet att det inte är så...
Jag känner mig svag. Det gör ont. Och jag vet inte hur jag ska göra för att ta ur mig ur det här. ALLTING känns jobbigt.
Nu vet jag inte om jag ska plublicera inlägget. Vill inte att folk ska ta det på fel sätt. Men jag tänker göra det ändå. Har säkert inte skrivit med allt jag skulle kunna skriva men vill inte dra ut på det för mycket. Kanske blir allting lättare snart.
Jag vet inte om jag skulle kunna kalla det höstdepp. För jag vet att jag kände såhär liknande vid den här tiden förra året också. Grejen är att allt känns så himla fel just nu. Jag kan inte säga att jag är ledsen. Ledsen är fel ord. Men jag är ändå inte glad heller, om ni förstår. Eller ibland är jag ju glad, fast ändå inte.
Tror den största med allt är skolan. Jag klarar inte av av plugga, det går bara inte. Jag stör mig på massa saker bara och kan inte koncentrera mig riktigt. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra efter skolan. Och dagarna bara rullar på och jag tycker det känns så jobbigt. Och jag gör liksom inte heller något åt det. Jag bara sitter och ser på. Högskola direkt eller vänta ett år. Jag kan inte bestämma mig hur jag vill ha det. Jag vill inte plugga på en gång men vill inte heller jobba. Samtidigt vill jag börja plugga på en gång. Så jag bara fortsätter och får det avklarat. Men sen är jag ju inte ens helt säker på vad jag vill läsa heller..
Tänker också mycket på det här med körkortet och blir arg på mig själv när jag även här inte gör något utan bara tänker att jag ska göra det.
Förlåt till er som tycker jag är arg/ledsen/sur. Jag vet att jag nekar när ni säger något. Men skulle jag inte göra det så skulle jag få lov att förklara varför och det kan jag inte. Jag stör mig på så mycket och så fort det händer något litet dåligt så ser jag allting som dåligt. Fast jag vet att det inte är så...
Jag känner mig svag. Det gör ont. Och jag vet inte hur jag ska göra för att ta ur mig ur det här. ALLTING känns jobbigt.
Nu vet jag inte om jag ska plublicera inlägget. Vill inte att folk ska ta det på fel sätt. Men jag tänker göra det ändå. Har säkert inte skrivit med allt jag skulle kunna skriva men vill inte dra ut på det för mycket. Kanske blir allting lättare snart.
Kommentarer
Postat av: Fredrik!
jag förstod väl att det var något liknande.. det både märks och syns ska du veta! Jag finns alltid där för dig ifall du behöver prata <3
Postat av: bella
du saknar nog mig for mycket, du far bli glad tills jag kommer heeeeem, SAKNAR DIG
Trackback