Jag tror inte jag kan förklara för någon varför det är som det är. Varför jag känner allt är jobbigt, varför jag blir irriterad och får lust att skita i allt. Jag vet inte hur jag ska försöka berätta för att få någon av er att förstå. Det går nog inte. Men jag lovar, det blir bättre snart. Om ett par dar. Jag har ju varit i den här sitsen förut. Men jobbigt är det, för det är något vått under mina ögonlock som hela tiden vill rinna ner för mina kinder, och jag måste kämpa för att hålla det inom mig och inte utanför.

allt känns bak och fram,
in och ut och upp och ner.
känns som något har gått snett,
men jag vet inte vad.
jag hatar att missförstå dig
som jag förstår så bra.

Men jag ler lite när jag ser att gräset kommit fram, till och med i djurmo. Plus att jag har bakat goda chokladbollar.